Den sista dagen i juli månad för snart ett år sedan kom tre nya hästar in i våra liv. Det hade för första gången sedan urminnes tider varit tomt på hästar i byn. Både jag och min syster hade vuxit upp med hästar och pratade ofta om att vi saknade både ridningen och umgänget med hästarna. När vår brorsdotters intresse växte och frågan ställdes om och om igen om vi inte skulle skaffa en häst, började vår egen lust att vakna till liv igen. Men skulle vi våga? Och endast en häst kan man ju inte ha, det måste finnas sällskap.

Det var Ida som kollade på hästar till salu, fodervärdshästar och skickade olika förslag till oss. En dag hade hon hittat en varmblodsvalack som ägdes av föreningen SHV. Vi fick se en bild av honom och vi föll allihop för hans utstrålning. Han hette Lucky och föreningen letade efter ett hem till honom. Vi berättade att vi inte hade något sällskap att erbjuda men det kunde SHV lösa. Där Lucky hade stått sista året fanns två små shettisar som hade blivit hans bästa kompisar och lilla flock. Kunde vi tänka oss att ta emot två hästar till? Det kunde vi! Så började vår historia med vännerna Lucky, Alfred och Lukas.