SHV Lucky är nog den som utvecklats mest av hästarna. Från början var han rädd för det mesta t.ex. bilar, mopeder, gräsklippare, fåglar och vatten, men han var nyfiken och social och tyckte om att gå på upptäcktsfärder i sin nya omgivning och bli klappad och ompysslad. Lucky som är en travare hade ganska nyligen blivit inriden när han kom till oss och hade inte hunnit bli så mycket ridhäst ännu. När vi började våra första ridturer tillsammans gick han i form överdrivet mycket och även om vi hade långa tyglar drog han ner huvudet. I början red vi honom inne på gården för att efter ett tag rida ut på småvägar och åkrar runt omkring gården. Efter ett tag började han sträcka ut på halsen lite mer, men han var fortfarande väldigt rädd för minsta rörelse.
Jag var väldigt osäker i början men idag vågar både jag och Lucky mycket mer.
När vi ridit ut några gånger i sällskap med andra började jag rida ut själv. Vi red på en stor åker och där fick jag även min första galopp på honom. Att tänka tillbaka på det är så häftigt. Jag bara satt där och tänkte: “Galopperar vi nu?”. När vi hade galopperat de första gångerna på åkern började vi galoppera ännu mer på raksträckor. Det gick jättebra men sen ville jag ha lite utmaning. Jag red ner till en hage vi hade nedanför oss och fick lite lektioner. De första gångerna gick inte så bra. Jag ramlade av 2 gånger men jag gav inte upp. Jag ville så gärna kunna nå mina mål med Lucky. Jag tränade och tränade och fick mer tips och råd av dem som kunde mycket om ridning. När Lucky hade börjat fatta vad jag ville började vi ta fram bommar och började jobba över dem. De första gångerna var ganska klumpiga men det gick allt bättre och bättre. När jag kände mig mer trygg och säker på honom och vi hade jobbat över bommar många gånger tog jag fram hindret. Jag började först med att bara lägga en bom på marken mellan hinderstöden och det gick jättebra. Sedan höjde vi och det gick lika bra det. Idag har Lucky hoppat 70 cm och verkar tycka det är jättekul. Han är en underbar häst att rida, pigg, nyfiken och framåt. Han har blivit tryggare och mer avslappnad och vant sig alltmer vid att möta olika fordon, även om han ibland kan tycka nya saker kan vara lite otäcka. Det är så kul att kunna se utvecklingen hos både mig och Lucky.
Åsa, Per och Ida Johnsson
