Efter ett par år i akuthem kom hon till oss 2005. Efter många månader med bara promenader började inridningen. Det tog ett par år innan hon började ta för sig ordentligt som häst. I början visade t.ex. inget flyktbeteende utan blev apatisk vid stress. Hon har varit en klippa hos oss. Alltid trygg i ridning trots väldigt pigg, och alltid den som varit ledare och tagit hand om flocken. Efter att en gammal senskada gick upp samt att tänderna blivit dåliga fick hon somna in hemma i början av sommaren. Hon är saknad men vi gläds åt alla bra år vi haft. /Karin och Anneli